tag:blogger.com,1999:blog-56216642674352464762012-02-17T00:52:06.948+01:00Helen Rennie-Smithnoreply@blogger.comBlogger3125tag:blogger.com,1999:blog-5621664267435246476.post-90705086333018854752011-02-21T16:52:00.003+01:002011-02-21T17:20:24.749+01:00En av mina svenska vänner i Tyskland erkände att han alltid bävar inför ett möte med tyskar:<br />- De är så aggressiva vid förhandlingsbordet, rent av oförskämda.<br /><br />En tysk som jobbat i Sverige konstaterade:<br />- Svenskar bara pratar och pratar och pratar, men fattar aldrig några beslut.<br /><br />Jag är inte säker på att någon av dem har helt rätt. Det tyska sättet framstår inte som aggressivt i ett sammanhang med andra tyskar. De bara vet vad de vill och uttrycker sig med extrem stringens.<br /><br />En svensk förhandling, å andra sidan, går ju ut på att nå totalt samförstånd. Så svenskar diskuterar helt enkelt tills alla är överens och då är mötet över.<br /><br />Det är inte så konstigt att dessa båda koncept leder till missförstånd. Men båda förhållningssätten har sina fördelar och kanske kan man använda sig av detta på en klyftigt sätt.<br /><br />Håll de här skillnaderna i bakhuvudet vid nästa förhandling - oavsett om det är i jobbet eller privat. Då kan båda sidorna hitta helt nya vägar till framgång! Eller?<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5621664267435246476-9070508633301885475?l=hjortronmagazinese.blogspot.com' alt='' /></div>Helen Rennie-Smithnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5621664267435246476.post-20368438863183667142011-02-07T16:22:00.003+01:002011-02-07T17:06:24.952+01:00Min man och jag var i London över nyår och en kväll gick vi på bio. Vi såg en film med den lätt oglammiga titeln "Made in Dagenham". Det är en historia om kvinnors kamp för lika lön i 60-talets England, berättad med humor och värme men också uppriktigt engagemang.<br /><br />Jag tappade hakan när jag lite senare såg affischerna för samma film i Tyskland, där titeln var "översatt", men fortfarande på engelska, till "We want sex!". Vilket budskap vill man förmedla med detta till den tyska publiken? De som är intresserade av feministisk historia lär ju knappast springa benen av sig för en sån titel. Och de som blir nyfikna på filmen på grund av titeln blir nog rätt besvikna när de ser filmen.<br /><br />Den något gammalmodiga frasen "Sex sells" är högaktuell i dagens Tyskland. De tyska reklammakarna verkar har kommit till samma nivå nu, som i Sverige kritiserades på 70-talet och förbjöds på 80-talet. I Tyskland verkar allt kunna säljas med ett par bara bröst - öl, diskmaskiner och, förstås, bilar.<br /><br />Ett exempel är Volvo, som väl i Sverige och de flesta länder anses vara en pålitlig familjebil. I Tyskland annonserar de bara i Playboy och Men's Health - knappast de traditionella familjemagasinen! Som jämställd svensk kan man tycka att det är speciellt märkligt att just Volvo tar ett sånt beslut - Volvo som hyllas i Sverige för att vara ett "jämställt" företag. Man undrar om det bara är män som köper bilar i Tyskland?<br /><br />Min första tanke är - varför protesterar inte tyska konsumenter mot det här? Men sen undrar jag om vi kanske alla sitter så fast i de referensramar som vi vuxit upp med, att vi bara kan se felen i andras föreställningsvärldar. Är det svenska systemet med förbud mot objektifierande reklam alltför förmyndaraktigt?<br /><br />Eller - är det möljigtvis så att svenskar faktiskt har fått nog, medan tyskarna behöver mer sex?<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5621664267435246476-2036843886318366714?l=hjortronmagazinese.blogspot.com' alt='' /></div>Helen Rennie-Smithnoreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-5621664267435246476.post-62351760547235280472011-01-13T10:00:00.000+01:002011-01-13T10:24:10.669+01:00Jag bor i det nya Europa, där vi utan formella hinder lätt och snabbt förflyttar oss mellan länder. Min man är engelsman och arbetar i München. Själv pendlar jag mellan Sverige och Tyskland.<br /><br />I vår lilla by i Småland finns ett tiotal hus, av vilka tre ägs av "riktiga" tyskar. Vi kallas "låtsastyskar" eftersom vår bil har ett tyskt registreringsnummer, så nästan hälften av byborna är tyskar!<br /><br />Det är en av anledningarna att jag startade en tidning om Sverige på tyska. Vi på Hjortron-redaktionen vill göra en rolig och intelligent tidskrift för alla som är intresserade av Sverige. Vi vill ge praktiska tips inför Sverige-resan, men också gå på djupet och förklara företeelser, som kan te sig märkliga när man först stöter på dem.<br /><br />Det kan ses problematiskt, speciellt med tanke på den aktuella politiska debatten, att definiera det typiskt svenska. Vi som arbetar med Hjortron Magazine har inte till syfte att cementera en statiskt tanke om svenskhet med exkluderande funktion i samhället. Vi vill istället iaktta och identifiera vad som händer och beskriva det med öppna sinnen.<br /><br />Jag tycker det är viktigt att vi vågar ta upp dessa frågor i det offentliga samtalet.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/5621664267435246476-6235176054723528047?l=hjortronmagazinese.blogspot.com' alt='' /></div>Helen Rennie-Smithnoreply@blogger.com3